Vår planet – som ju brukar kallas Jorden – är till 70 % täckt av hav och endast 30 % av land. På det djupaste stället vi känner till är havet över en mil djupt. Kanske borde vi kalla vår planet för Havet istället?

Utan havet skulle vi nämligen inte kunna leva på den här planeten. Det är havet som står för den största delen av syreproduktionen på jorden, vi får ungefär 70 % av allt syre från havet, det skapas genom fotosyntes i alger, marina växter och växtplankton.

Det betyder att mer än vartannat andetag du tar kommer från havet. Utan havet kan vi inte leva.

Förutom det livsviktiga syret ger havet oss flera andra så kallade ekosystemtjänster – alltså sådant som havet skapar och som vi människor har nytta av. Till exempel reglerar havet klimatet genom att strömmar av kallt och varmt vatten rör sig över planeten.

Havet lagrar också stora mängder koldioxid, utan havet hade problemet med den globala uppvärmningen varit ännu mycket värre än det är idag. Havet ger oss även mat, råvaror, energi och transportmöjligheter, och det utgör livsmiljöer för massor av växter och djur. Det ger oss också möjlighet till naturupplevelser, nöjen, vila och reflektion.

Jordens vatten kan inte ta slut, utan det är samma vatten som hela tiden går runt i ett kretslopp, därför är det viktigt att vi tar hand om det och ser till att det kan fortsätta så för kommande generationer.  Solens värme gör att vattnet dunstar och stiger upp som vattenånga, när ångan kyls ner bildas moln som till slut faller ner mot jorden som regn eller snö. Vattnet rinner ner i sjöar, fortsätter ner i jorden eller tar sig längs med vattenbrunnar ut i havet. Alla vägar leder till havet, det du spolar ner i toaletten går igenom reningsverk på sin väg mot havet. Skräp som kastas på land förs med regn och vind till havet. Det är alltså inte bara det som händer I havet som påverkar hur havet mår, utan även det vi gör på land.

Ett ekosystem är allt levande och den miljö som finns i ett naturområde. Det kan vara både litet eller stort, t.ex. en stubbe, en damm, en äng, en sjö, hela havet eller hela vår planet. I ett ekosystem hänger allt ihop och arterna som lever där har olika roller, alltså olika saker de gör för att ekosystemet ska fungera tillsammans. I havets ekosystem är plankton basen i näringskedjan. De är mat både för de minsta djuren i havet, djurplankton och för de största, valarna. En näringskedja i havet kan se ut så här: Växtplankton blir mat till djurplankton, som i sin tur är mat till småfisk, som äts av större fiskar och så vidare. De olika arterna i havet är alltså beroende av varandra för att leva, men de är också beroende av faktorer som till exempel vattentemperatur och salthalten i vattnet.

Länge tänkte man sig att havet är så enormt att inget vi människor gör kan påverka det. Därför har havet använts både som soptipp och setts som en outtömlig källa till mat. Överfiske är ett stort hot mot havets ekosystem. Sedan 1950-talet har vi fiskat ut 90 % av de stora fiskarna i havet och 90 % av världens fiskbestånd beräknas idag fiskas maximalt eller är överfiskade. Samtidigt hamnar ungefär 10 miljoner ton plast i havet varje år. För några år sedan kom det en rapport som sa att om vi fortsätter på samma sätt som nu, så kommer det finnas mer plast än fisk i havet år 2050. Detta måste vi stoppa! Eftersom allt i ett ekosystem hänger ihop och arterna är beroende av varandra och livsmiljön omkring dem, betyder det, att om en del påverkas så kan hela ekosystemet påverkas. Människans påverkan på planeten kan rubba balansen i havets ekosystem på olika sätt. Det finns flera hot mot havets ekosystem, till exempel överfiske, miljögifter, övergödning, skräp i havet, klimatförändringar och livsmiljöer som försvinner.

Vi människor fiskar upp mer fisk än antalet nya fiskar som föds, vilket innebär att fiskarna blir färre och färre. Och även om vi bara överfiskar en art så kan det påverka flera olika arter, för i ett ekosystem är arterna helt beroende av varandra.

När det kommer ut ämnen i havet från avlopp, jordbruk, industrier och trafik blir det för mycket näring i vattnet. Det gör att det växer för mycket alger. När algerna dör används allt syret i vattnet till att bryta ner dem och då finns det inte tillräckligt med syre till alla andra som lever där.

Djuren i havet tror att skräp i vattnet är mat, de äter det och blir sjuka och eventuellt dör. Plast bryts med tiden ner till mikroplast, som drar åt sig gifter som hamnar i djurens magar. Många fiskeredskap ”sliter” sig och försvinner och hamnar på botten eller flyter runt i havet. I dessa gamla fiskenät, ”spökgarn”, kan både fåglar, fiskar och andra djur fastna och dö.

Klimatförändringarna påverkar havet på fler sätt. Den globala uppvärmningen gör att isarna vid polerna smälter så att havsnivån höjs och vattnet blir mindre salt. Vattentemperaturen ökar och koldioxid som binds i vattnet gör att vattnet blir surare. Allt detta påverkar livet i havet och gör det svårare för vissa arter att till exempel föröka sig, hitta mat eller bygga skal.

Djuren och växterna i havet behöver t.ex. sand och sten att växa på eller gömma sig i, när människor bygger t.ex. broar kan miljön förändras så att djuren och växterna inte kan leva där längre.  Laxodlingar i öppna kassar i havet förstör också livsmiljöerna under och runt om då pelletsrester och framförallt laxbajset hamnar på botten och kväver allt liv där. Även vid bottentrålning förstör vi värdefulla livsmiljöer. Havsbotten påfrestas hårt när bottentrålen drar fram och river upp och krossar allt i dess väg.

Sverige har 240 mil kust, stora delar av vårt land är omgivet av hav. På östra sidan finns Östersjön och på västsidan finns Västerhavet. Västerhavet har salt vatten från Atlanten och här lever många marina arter. Västerhavet är belastat av överfiske och av stora mängder plast som hamnat i havet. Östersjön är ett känsligt innanhav med bräckt vatten – det vill säga vatten med en låg salthalt, som gör att både vissa marina arter och vissa sötvattensarter kan leva där, men alla måste kämpa lite extra för att klara sig i den speciella miljön som brackvatten utgör, vilket gör att ekosystemet i Östersjön är extra känsligt. Östersjön är ett av världens mest förorenade havsområden och har förutom överfiske även problem med övergödning och döda, syrefria bottnar. Öresund – den del av havet som finns mellan Sverige och Danmark – räknas som en del av Östersjön, men har sina egna speciella förutsättningar. Här möter det salta vattnet från Atlanten det sötare vattnet från Östersjön, vilket ger Öresund en unik sammansättning av arter. För 30 år sedan mådde Öresund och dess ekosystem väldigt dåligt, bland annat på grund av utsläpp från fabriker, jordbruk och städer. Men tack vare att människor reagerade och protesterade har åtgärder vidtagits så att Öresund idag är ett friskt och välmående hav. De fina fiskbestånden I Öresund beror också på att det har varit förbjudet att tråla i sundet ända sedan 1930-talet. Utvecklingen I Öresund visar att vårt engagemang kan göra skillnad och att havet kan återhämta sig och bli friskt och livskraftigt igen om vi bara ger det rätt förutsättningar!

Det finns bara ett hav – på en planet. Vi människor har bestämt att haven ska ha olika namn för att underlätta för oss själva men det finns inga gränser mellan haven på jorden, utan allt hänger ihop. Om vi förgiftar vattnet i en del av världshavet kan det få konsekvenser för hur havet mår någon helt annan stans, eftersom allt hänger ihop. Om vi förstår att det bara finns ett hav kan vi också bättre ta hand om det enda hav vi har, världshavet. Tillsammans kan vi göra så att havet blir friskt igen!

Giftiga kemikalier från industrier och vår användning av olika produkter i hemmet hamnar i havet och gör växterna och djuren i havet sjuka.

Havsmedvetenhet kommer från engelskans Ocean literacy och betyder att man är medveten om havet och att man förstår varför havet är viktigt, hur vi människor påverkar havet och hur havet påverkar oss. Människan och havet är sammanlänkade och vi är beroende av havet för vår överlevnad. Vi behöver alla bli havsmedvetna och vi behöver agera för en hållbar framtid på vår planet. Det är alltid lättare att engagera sig i och bry sig om något som man har förståelse för och vet hur det fungerar. Det är lätt att ignorera det som händer under ytan eftersom det till stor del är osynligt för oss. Detta måste vi ändra på! Vi behöver göra livet under ytan synligt för fler, och vi behöver få fler att förstå varför havet är viktigt, inte bara för dem som lever där, utan även för oss människor. Därför tycker vi att det är viktigt att sprida kunskap och medvetenheten om havet, hur vi påverkar det och hur det påverkar oss. Du kan vara med och göra skillnad! Inom marin pedagogik använder man, för att öka havsmedvetenheten, sju grundprinciper. De sju grundprinciperna är framtagna av forskare och pedagoger inom det marina området. Principerna bygger på deras gemensamma erfarenheter av vad som bäst ökar förståelse och medvetenhet. Det kan verka som självklara saker men finns de inte i vårt medvetande så spelar det ingen roll hur självklart något är. Då glöms det bort.

”Jorden har ett enda stort hav med många olika egenskaper.”  Alla delar av jordens hav hänger ihop och vattnet cirkulerar mellan delarna med hjälp av strömmar, tidvatten, vindar och jordens rotation. Även om förutsättningarna för marina ekosystem ser olika ut i olika delar av havet, med olika vattentemperaturer och olika salthalt, får vi inte glömma att vi bara har ett enda världshav. Om vi gör något dåligt för havet på ett ställe på jorden kan det drabba hela havet. Med tanke på att havet täcker ca 70 % av jordens yta och skapar 70 % av syret vi andas, så är det extremt viktigt att vi ser till att det får vara friskt och fungerande.

”Havet och livet i havet formar jordens egenskaper.”  Havet formar hur våra landmassor ser ut. En stor del av det material jorden består av, som exempelvis sedimentära bergarter, har för länge sedan skapats i havet av kol och kisel från växter och djur som en gång i tiden levde där. Sanden på våra stränder består bland annat av små bitar av djur, växter, sten och jord som förts till havet från land via floder och andra vattendrag. Havsnivåförändringar har över tid fått kontinentalplattor att röra sig, format landskapen på det som nu är land och både skapat och torrlagt insjöar och innanhav. Runt våra kuster sker ständigt erosion där vind, vågor och strömmar för bort sand och jord och slipar ner berg och klippor.  Vissa saker händer av naturliga anledningar som vi inte kan påverka men vi ser idag exempel på hur vi människor påverkar havet, t.ex. havsnivåhöjningar som beror på den globala uppvärmningen vi skapar genom förbränning av fossila bränslen (kol, olja och gas). Med kunskap om grundprincip #2 vet vi att detta kommer att forma jordens egenskaper. I värsta fall på sätt som vi inte vill. Med andra ord så är det dags att börja återställa det vi ställt till med.

”Havet har ett stort inflytande på väder och klimat.”  Havet absorberar det mesta av solstrålningen som når jorden och genom havsströmmar transporteras denna värme från olika delar av jorden till andra. På så sätt reglerar och balanserar havet det globala vädret och klimatet och gör att vi kan leva på jorden. Havet är också viktigt för klimatet eftersom det tar upp och binder stora mängder koldioxid som släpps ut i atmosfären när vi människor förbränner fossila bränslen. På så sätt tar havet hand om en del av överskottskoldioxiden och gör att den globala uppvärmningen inte går ännu snabbare än den redan gör. Men havet klarar inte att ta hand om hur mycket koldioxid som helst. De ökande halterna av koldioxid i vattnet gör att vattnet blir surare, vilket gör det omöjligt för vissa arter att fortsätta leva där. Vi måste sluta släppa ut växthusgaser och stoppa den globala uppvärmningen för att kunna ha friska marina ekosystem i framtiden.

”Havet gör jorden beboelig.”  Allt liv på jorden har sitt ursprung i havet. Det första livet på jorden var bakterier som levde i havet. Havet producerar ca 70 % av det syre som vi andas och utan det så kan vi inte leva på jorden. Havet är också grund för vattnets kretslopp, som drivs av solen, och som bland annat ger oss dricksvatten och vatten till att bevattna våra åkrar så att vi kan producera mat. Om vi fortsätter att belasta havet med föroreningar, överfiske och annat som påverkar dess funktioner så blir det svårt för havet att fortsätta göra jorden beboelig. Om vi vill att havet ska fortsätta jobba för oss så behöver vi bli bättre på att jobba för det.

”Havet stöder en stor mångfald av liv och ekosystem.”  Det finns fler sorters arter och organismer i havet än vad det finns på land. Kanske inte så förvånande då havet täcker 70 % av jordens yta. I havet finner vi både de största och de minsta organismerna på planeten, från mikroorganismer till blåvalar, här finns allt från de pyttesmå men livsviktiga planktonen till blötdjur, svampdjur, kräftdjur, fiskar och marina däggdjur som sälar, delfiner, sjölejon och valar. I havet hittar vi en rad olika ekosystem, alltifrån ekosystem i kustnära områden, älv- och flodmynningar, korallrev, det öppna havet från ytan och ner, till djuphavsekosystem som fortfarande bär på många hemligheter för oss människor. Om dessa ekosystem störs eller slås ut av oss så får det konsekvenser inte bara i havet. Därför behöver vi få stopp på överfiske, övergödning, giftiga utsläpp och global uppvärmning och andra aktiviteter som gör att vi människor påverkar de marina ekosystemen och den biologiska mångfalden i havet.

”Havet och människan är ofrånkomligen sammankopplade.”  Vi människor är beroende av havet. Det bor människor överallt på jorden men den stora majoriteten bor när våra kuster. Vi utnyttjar havet för allt ifrån transporter, mat, mediciner, nöjen och vila. Vi är också beroende av vattnets kretslopp.   Men vi är också sammankopplade med havet genom våra mindre bra aktiviteter som till exempel nedskräpningar, exploateringar, föroreningar och överfiske.  Vi är beroende av havet, men havet är inte beroende av oss. Det enda havet behöver oss till är att vi återställer den åverkan vi gjort på havet genom åren. Det skadliga vi gjort mot havet har vi gjort de senaste 200 åren. Nu är det hög tid att återställa det. Och det kan vi. Men vi ska bara bli medvetna om vad vi gjort och vad vi kan göra åt det. Och ju fler vi är som är havsmedvetna, desto större ör möjligheterna att skapa en förändring.

”Havet är i stort sett outforskat.”  Människan har alltid fascinerats av havet och det som finns under ytan. Men havet är stort, gigantiskt stort och är till väldigt stor del fortfarande outforskat. Vi har bara utforskat knappt 5 % av havet! Vi vet mindre om havsbotten globalt än vi vet om månens, Mars eller Venus yta. Varje vecka upptäcker forskare nya arter i havet. De senaste 50 åren har exploateringen av havets resurser ökat avsevärt. En framtida, hållbar användning av havsresurserna är beroende av vår förståelse av dessa resurser och deras potential. Så innan vi vet mer än 5 % om havet så är det kanske bra att inte rusa iväg och fortsätta exploatera resurserna i havet. Det är ju alltid bättre att gå lite lugnt och försiktigt i mörker än att bara springa på allt vad man kan. Havet kanske rymmer lösningen på många av våra problem så som sjukdomar och energiförsörjning.